Du kan läsa mer om följande ämnen på denna sida:
VAD ÄR DYSLEXI
Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Läs- och skrivsvårigheter kan uppstå på grund av syn- eller hörselproblem, kulturell och språklig understimulering, språkstörning, bristfällig undervisning, emotionella problem, bristande kunskaper i svenska språket (när ett annat språk är modersmålet), men också på dyslexi.
Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. De flesta med dyslexi läser mödosamt, hakar upp sig på orden, läser fel och utelämnar delar av eller hela ord. Läsning är en komplex förmåga och dyslexi tar sig därför olika uttryck hos olika personer. Vissa har till exempel större problem med att stava än att läsa. Med tidiga insatser och gott professionellt stöd kan hindren reduceras betydligt. Det som brukar kvarstå i vuxen ålder är då främst en låg läshastighet. (Källa: https://www.dyslexiforeningen.se)
Kort om dyslexi
Mer om dyslexi finner du under rubrikerna Definitioner av dyslexi samt Frågor och svar om dyslexi.
- En vanlig bedömning är att 5-8 procent av befolkningen i den läskunniga delen av världen har läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art.
- Dyslexi är vanligare bland pojkar än bland flickor. Detta gäller också andra läs- och skrivsvårigheter.
- Dyslexi är inte kopplat till intelligens. Albert Einstein, John Lennon och Selma Lagerlöf får representera alla de dyslektiker som lämnat bestående bidrag till vårt vetenskapliga och kulturella arv.
- Orsakerna till dyslexi inte är helt klarlagda. Många definitioner beskriver den som en neurologiskt förankrad funktionsnedsättning i språkets fonologiska komponent, som leder till svårigheter att tolka och lagra språkljud och att snabbt plocka fram ord ur minnet.
- Dyslexi förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättingar som ADHD och dyskalkyli.
“Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavning och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap”
Høien och Lundberg har i sin definition brister i avkodningen av språket som det viktigaste kriteriet. Dyslexi förutsätter enligt deras definition inte någon diskrepans mellan avkodning och begåvning. Det innebär att dyslexi kan förekomma på alla begåvningsnivåer. Deras definition skiljer sig således i detta avseende från de två tidigare nämnda.
“Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är av betydelse för att kunna utnyttja skriftens principer vid avkodning av språket. Störningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå automatisk avkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram i bristfällig stavning. Den dyslektiska störningen går i regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition finns i botten. Utmärkande för dyslexi är att problemen ofta är bestående. Även om man kan uppnå en godtagbar funktion i läsning, hänger problemen med stavning envist med”
(Høien och Lundberg 1992)
World Federation of Neurology formulerade 1968 en definition av dyslexi som blivit klassisk och som långt fram på 1990-talet var den dominerande. Den lyder i svensk översättning:
”En störning som kommer till uttryck i svårigheter att lära sig läsa trots vanlig undervisning, normal intelligens och rimliga socio-kulturella villkor. Dyslexin beror på basala kognitiva störningar ofta med konstitutionell bakgrund”
Denna definition är exempel på en diskrepansdefinition, där ett viktigt kriterium är skillnaden mellan intelligens och läsförmåga. Den utesluter dessutom orsaker som brister i skolgång och hemmiljö. (Källa: https://www.dyslexiforeningen.se/)
INLÄRNINGSKILLNADER
Mel Levine (1990, 2004) var en amerikansk barnläkare som utarbetat en metod som går ut på att sätta varje enskilt barn i centrum. Levine vill se varje barn som det är och utifrån denna förståelse betona de starka sidorna och avleda de eller kringgå de mindre svaga. Vidare arbetade Levine för att barn ska få kännedom om sina inlärningsskillnader för att avmystifiera svårigheterna. Han ville ge kunskap till barn om hur de fungerar och ge dem förutsättningar att lyckas istället för att misslyckas, där miljön och förhållningssättet till eleven har betydelse för hur eleven lyckas. Det pedagogiska arbetet är en balans mellan elevens inlärningsverktyg och skolan krav. Syftet med att kartlägga är att hitta elevens styrkor och bästa inlärningskanaler och få reda på det som eleven upplever är svårt i skolan. (Källa: allkindsofminds.org)
TAL & SPRÅK
På olika sätt i olika åldrar
En språkstörning kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder, men svårigheterna visar sig på olika sätt i olika åldrar. Barn i förskolan med språkstörning har ofta problem med uttal och meningsbyggnad. I grundskolan kan det däremot visa sig som olika slags läs- och skrivsvårigheter.
En språkstörning är inte statisk utan varierar mellan olika individer, från situation till situation och ändrar karaktär över tid. Olika problem kan uppstå när barnet ställs inför olika utmaningar, men det är den underliggande språkstörningen som är orsaken.
Vad beror språkstörning på?
Många barn med språkstörning har syskon, föräldrar eller andra släktingar med liknande svårigheter. Ett barn som har problem med uttal och meningsbyggnad kan till exempel ha en förälder med läs- och skrivsvårigheter. Olika studier har visat att ju större språkliga svårigheter ett barn har, desto högre är ärftligheten. I senare års forskning har man upptäckt flera gener som associeras till språkstörning. Den har också visat att dessa gener kan kopplas till andra utvecklingsrelaterade tillstånd som till exempel autism och dyslexi.
Andra områden som kan vara påverkade när ett barn har en sen eller avvikande språkutveckling kan till exempel vara motorik eller uppmärksamhet. Det är viktigt att vara uppmärksam på alla delar i ett barns utveckling om svårigheter visat sig inom ett område.
Förutom ärftlighet så kan ibland olika komplikationer under graviditet och förlossning påverka ett barns utveckling. Om ett barn fått begränsad språklig stimulans under uppväxten så kan språkutvecklingen påverkas negativt, men bristande stimulans är aldrig en orsak till språkstörning. (Källa: https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/)
Working with developmental language disorder in preschools and schools pdf (1,9
SYN & HÖRSEL
Det är viktigt att kontrollera både syn och hörsel för att utesluta hinder, som kan påverka barnets utveckling.
BVC gör syn- och hörseltest på barn.
Skolhälsovården genomför också syn – och hörseltest på skolbarn.
Som ortoptist undersöker, diagnostiserar och behandlar man barn med glasögonbehov, synnedsättningar på grund av olika brytningsfel samt barn och vuxna med skelning. Ortoptisten arbetar också med synscreening, för att hitta synfel/skelning så tidigt om möjligt. (Källa: www.framtid.se)
Synen kan även undersökas av en optiker med kompetens om hur man mäter ackommodation, ögats förmåga att ställa in skärpan för att orka läsa en längre stund.
Vissa personer har någon av nedanstående symptom, andra nästan alla och en del bara någon form av diffus odefinierbar trötthet eller koncentrationssvaghet som i vissa fall kan upplevas som ovilja att läsa. Beskrivning:
- Text som hoppar, gungar och /eller blir suddig vid läsning
- Ont i eller runt ögonen
- Sveda i ögonen
- Huvudvärk
- (Källa: Stefan Michélsen, Otillräcklig ackommodation, SYNSAM, Fridkullagatan 6, i Göteborg).
Barnet måste vara 8 år för att kunna få genomföra undersökningen, enligt Socialstyrelsen.
En audionom tar reda på om och vilken typ hörselproblem det rör sig om. (Källa: www.saco.se)
NPF – Neuropsykiatriska Funktionshinder
Kärnsymptomen vid ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Undergrupperna är adhd-h (främst svårigheter med hyperaktivitet och impulsivitet), adhd-i (främst svårigheter med uppmärksamhet) och adhd-C (kombinerad form). Svårighetsgraden och typen av svårighet varierar från person till person.
ADHD, ADD och DCD
ADHD är ett samlingsnamn som även omfattar ADD och ADHD i kombination med DCD.
- ADD är ADHD utan hyperaktivitet, med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem.
- ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder), detta kallades tidigare för DAMP. DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland perceptionsproblem.
Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel Tourette, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter.
Hur märker du att du har ADHD?
ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av svårighet varierar från person till person, här kan du läsa om några av de vanliga kärnsymptomen.
Uppmärksamhetssvårigheter
Kan visa sig genom till exempel koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömskhet och lättstördhet. Många blir lätt uttråkade och har svårt att slutföra saker som de inte är väldigt intresserade av.
Impulsivitet
Kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, dålig förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. Hos en del leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet.
Överaktivitet
Handlar egentligen om svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning. Överaktiviteten hos barn är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem.
En del personer med ADHD har bara ett av kärnsymtomen medan andra har flera. Personer med ADHD i kombination med DCD har dessutom problem med motorikkontroll och ibland också perception. Hos personer med ADD saknas överaktiviteten helt. De har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt.
ASD – Nytt samlingsbegrepp för olika autismdiagnoser
Under flera år har det pågått arbete med att revidera diagnosmanualen DSM-5. Det har pågått många diskussioner kring vilka begrepp eller benämningar som ska gälla. Forskare har funnit att det inte finns vetenskapligt stöd för att de autismdiagnoser som finns idag, verkligen är olika tillstånd/diagnoser. Istället tänker man nu att det rör sig om samma svårigheter och att allt ryms inom begreppet Autism, men att olika individer fungerar olika inom detta spektrum. När samlingsdiagnosen ASD ställs så ska följande alltid specificeras:
- Om diagnosen är med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.
- Om diagnosen är med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga.
- Om diagnosen är förenad med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller känd miljöfaktor.
- Om diagnosen är förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse – såsom psykisk ohälsa eller beteendestörning.
Även om Aspergers syndrom försvinner i och med diagnosmanualen DSM-5, så kommer de som redan fått diagnosen att behålla den. Därför kommer Attention den närmsta tiden använda sig av det dubbla begreppet ASD/Aspergers syndrom.
Symptom på ASD/Aspergers syndrom
ASD/Aspergers syndrom innebär att man har varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang. Diagnosen innebär också att man ofta har begränsade repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Det kan ta sig uttryck i oflexibel fixering i rutiner och starkt begränsade intressen. Det är också vanligt att personer med ASD/Aspergers syndrom är över- eller underkänsliga för olika sinnesintryck – såsom ljud, ljus, lukt och beröring. Symptomen för ASD/Aspergers syndrom – och graden av symptom – varierar från individ till individ, men typiska egenskaper hos personer med diagnosen kan vara:
- Svårigheter i kontakten med andra människor
- Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
- Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
- Bristande motorik
- Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
- Säregna eller ovanliga sinnesintryck
Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier. Men ASD/Aspergers Syndrom innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga. (Källa: attention.se)